br. Ingmars kortpredikan

Kortpredikan 25/7 S. Jakob, apostel

– 2 Kor 4:7-15 Matt 20:20-28 –

De båda apostlarna Jakob och Johannes, Sebedaios sö­ner, vet inte att de har sin skatt i lerkärl. De hör inte det förmätna i sin mors frå­ga om att få de förnämsta platser­na. De känner inte sin svaghet och sitt beroende.

Ändå bejakar Jesus deras föresats att dricka lidan­dets bä­­gare. Han tar emot deras vilja. Trots att deras iver än­nu var oerfa­ren och naiv, rym­de den redan en dyrbar skatt.

Aposteln Paulus beskriver förhållandet mellan lerkärlet och skatten, mellan svagheten och styrkan.

”Ansatt, men inte kringränd, rådvill, men inte rådlös, för­följd men inte övergiven, slagen till marken men inte för­lorad.”

”Den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från mig.” – Det vet vi teoretiskt, men det tar tid innan lärjung­en förstår det i hjärtat. Vägen till insikt stavas ödmjukhet.

En hjälp är att idissla apostelns ord: ”Jag är: rådvill, men inte rådlös…slagen till marken men inte förlorad…”.

När insikten om mitt beroende växer, växer också frimo­digheten. Det är ju inte ”min” frimodighet. Paulus säger, och vi borde bäva och förundras: ”Jesu liv skall bli synligt i min kropp”.

Förvisso är vi svaga lerkärl. Känslan kan upplevas som över­mäk­­tig och förlamande. Men vi är likafullt bärare av en skatt.

Vi bär fram vår föresats och stärker skatten i varje euka­risti. ”Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla Herrens namn.”

/br. Ingmar