Bp Anders Arborelius OCD – Herdabrev för fastan 2015

biskopOmvänd er och vägra hata, Guds rike är nära!

Kära systrar och bröder i Kristus!

„Tiden är inne” (Mark 1:15). Fastetiden är redan inne, och i år kommer mitt herdabrev först till den första söndagen i fastan. Vi har redan fått askan på våra pannor och berett vårt hjärta att gå in i denna bönens och besinningens tid för att följa Jesus på hans väg upp till Jerusalem. Under denna heliga tid får vi „alltmer tränga in i kunskapen om Kristus” – som det heter i dagens kollektbön – och vad denna kunskap innebär för vårt liv här och nu. Liksom Jesus drog sig undan i öknen under fyrtio dagar, får vi under Andens ledning förbereda oss på påskens och uppståndelsens nya liv. För att kunna ta emot detta glada budskap och förvandlas av det, måste vi också få smaka något av öknens ensamhet och enkelhet. Vi får upptäcka den helt speciella glädje, som ligger i att kunna avstå från vår tid, våra pengar och nöjen för att sätta Gud och vår nästa i centrum. „Omvänd er och tro på budskapet” (Mark 1:15), säger Jesus. Som kristna måste vi alltid vara beredda att omvända oss från allt vad synd och själviskhet heter. Under fastetiden inbjuds vi både att förnya vår personliga bönerelation med Jesus Kristus och fördjupa vår konkreta efterföljelse av honom som inte „har kommit för att bli tjänad, utan för att tjäna” (Matt 20:28)

Det är viktigt för oss att hitta balans och harmoni mellan vår bön och vårt arbete, mellan det inre livet och vardagens alla uppgifter. Överallt och alltid kan vi leva i gemenskap med den Gud, som tagit sin boning i oss genom dopets nåd. För många tycks livet hopplöst uppsplittrat i alla möjliga bitar som är svåra att förena. Men om vi verkligen lever utifrån den värdighet som vi har fått genom dopet och ser på oss själva som Guds tempel, som Paulus säger (jfr 1 Kor 3:16), då får livet en djup och stärkande enhet. Genom dopet är vi liturgiska varelser som får leva till Guds ära, både genom vår bön och vårt arbete för människors bästa. „Guds rike är nära” (Mark 1:15), säger Jesus för att påminna oss om att hans och vår Fader alltid är oss nära och att vi alltid får leva i gemenskap med honom. Då blir vi också mer trovärdiga vittnen om evangeliets glada budskap. Fler människor än vi tror behöver just oss för att finna vägen till det glada budskap och det nya liv, som Jesus genom vår förmedlan vill ge vidare till dem. Under fastetiden borde vi också tänka efter hur vi kan ta det uppdrag vi har fått genom dopet ochkonfirmationen på större allvar, alltså att ge vidare tron på Jesus och förmedla hans kärlek.

„Se, jag vill upprätta ett förbund med er och med era efterkommande efter er” (1 Mos 9:8), sade Gud redan till Noa och hans söner. Gud vill upprätta ett kärlekens och fredens förbund med alla folk. Han vill att alla människor skall få leva i fred och försoning, att rättvisa och kärlek skall råda på vår jord. Därför lider vi med alla dem som drabbas av våld och krig, av terror och förföljelse. Vi måste mer än någonsin ta avstånd från allt sådant, inte minst när vi ser att det dyker upp i vårt närområde. Återigen angriper man synagogor, denna gång i vårt grannland Danmark. Återigen är det krig i Europa, denna gång i Ukraina. Vi måste göra allt vad vi kan, i bönen och genom vårt aktiva engagemang, för att motverka hatets och ondskans makter. „Vägra hata!” heter ett initiativ som Sveriges Interreligiösa Råd har tagit. Alla religioner i vårt land ställer sig bakom detta upprop för att motverka allt hat, vare sig det uttrycker sig i ord eller handling. Tillsammans måste vi klart och tydligt ta avstånd från allt våld i religionens namn, men också från allt våld som drabbar troende människor var det än kan vara. Tyvärr hör man fler och fler röster som beskyller religionen som sådan för att framkalla våld och terror. Därför är det livsviktigt att vi, troende av olika religioner, samfällt ger ett vittnesbörd om att vi tar avstånd från allt vad våld heter och ser det som en hädelse att använda våld i religionens namn. Den barmhärtige Gudens heliga namn får under inga omständigheter bli vanhelgat av våldshandlingar. Låt oss under denna heliga fastetid förstärka vår bön för att våldets makter kommer på skam. Låt oss i ord och gärning göra allt vad vi kan för att motverka våld och terror.

„Människan skall inte leva bara av bröd utan av varje ord som utgår ur Guds mun” (Matt 4:4). Under fastetiden måste vi koncentrera oss på den andliga föda, som vi behöver så väl, Guds heliga ord. I Skriften finner vi inspiration och ledning för hur vi skall leva som Jesu trogna efterföljare och göra hans budskap till konkret verklighet just där vi lever. Försök få mer tid att besöka kyrkan och delta i gudstjänstlivet och ge lite mindre tid åt besök i köpcentra och shoppinggallerior. Stärk bönelivet och tona ner nöjeslivet. Ge mer av era pengar till de fattiga än till eget behag och njutning. Besök hellre gamla och sjuka än barer och diskotek. Ja, gör ett högst medvetet val varje dag på nytt under denna heliga fastetid, för Guds rike är verkligen nära. Upptäck den helt speciella glädje som det är att få försaka egenviljan och jagets omåttliga behov av tillfredsställelse för att i stället göra något vackert för Gud och för nästan. Vi behöver denna tid i fastans öken för att kunna ta till oss påskens jubel över Kristi uppståndelse.
„Kristus själv dog för era synder, en gång för alla. Rättfärdig dog han för er orättfärdiga för att leda er till Gud” (1 Pet 3:18). Under fastetiden mediterar vi över Jesu lidande och död och får så ta till oss och förvandlas av den självutgivande kärlek, som blir uppenbarad i hans heliga hjärta. Det är min bön att denna fastetid för oss alla skall bli en förnyelsens tid, så att vi alla kan verka med än större iver för det glada budskapet, för rättvisa och fred, för försoning och enhet, så att våld och hat, förtryck och terror kommer på skam. „Tiden är inne. Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet” (Mark 1:15).

+Anders Arborelius ocd

Stockholm, Askonsdagen 2015